Bouppteckning — allt du behöver veta
Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Den kräver en släktutredning, utredning av arvingar och sammanställning av förmögenhetsuppgifter. Denna guide samlar allt väsentligt på en sida, från handlingskrav till arvsbeskattning.
Vad är en bouppteckning?
Bouppteckning är en lagstadgad förrättning där den avlidnes tillgångar, skulder och arvingar kartläggs. Resultatet är ett bouppteckningsinstrument som fungerar både som förmögenhetsförteckning och som grund för arvsbeskattningen.
Bouppteckning ska förrättas efter varje person som varit bosatt i Finland, oberoende av boets storlek. Även om boet är skuldsatt är bouppteckning obligatorisk. Skyldigheten att ordna bouppteckningen ligger hos den delägare som har hand om boets egendom (ÄB 20:2).
Bouppteckningsinstrumentet är: en förmögenhetsförteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, en förteckning över alla delägare och arvingar, grunden för arvsbeskattningen (lämnas in till Skatteförvaltningen), och ett rättsligt dokument som behövs hos banker, Lantmäteriverket och andra myndigheter.
Tidsplan — 3 månader från dödsfallet
Enligt ärvdabalken kapitel 20 § 1 ska bouppteckningen förrättas inom tre månader från dödsfallet. Bouppteckningsinstrumentet ska därefter lämnas in till Skatteförvaltningen inom en månad efter bouppteckningen (ArvsskL 29 §).
I praktiken innebär tidsplanen att anskaffningen av släktutredningen och andra handlingar måste påbörjas omedelbart. Myndigheternas handläggningstider varierar från en vecka till flera månader, och fördröjningar kan leda till att förlängd tid behöver sökas eller att tidsfristen överskrids.
Förseningar medför avgifter. Om bouppteckningsinstrumentet lämnas in under 60 dagar försenat påförs en fast förseningsavgift på 50 euro för fysiska personer (100 euro för samfund). Överskrider förseningen 60 dagar kan Skatteförvaltningen påföra en skatteförhöjning som i utgångsläget uppgår till 10 % av den ökade skatten. Vid upprepade eller avsiktliga försummelser kan skatteförhöjningen uppgå till högst 50 %. Förlängd tid kan sökas hos Skatteförvaltningen av särskild anledning, till exempel om släktutredningen försenas på grund av myndigheternas handläggningstider.
Dödsboets delägare
Dödsboets delägare är enligt ärvdabalken kapitel 18 § 1 den avlidnes arvingar, mottagare av universellt testamente (generaltestamente) samt den efterlevande maken fram till dess att avvittring förrättats. Delägarna förvaltar boet gemensamt, och samtliga delägares samtycke krävs för beslut som rör boets egendom.
Att utreda delägarna kräver en släktutredning. Först en obruten ämbetsbeviskedja visar obestridligen vilka som är den avlidnes arvingar.
Dödsboets delägare — vilka är de och vilka rättigheter har de?
Komplett guide om delägarnas ställning: arvsordning, efterlevande makens rättigheter, testamentstagares ställning, samförvaltningens regler och beslutsfattande.
Läs hela artikeln →Släktutredning — obligatorisk bilaga
En släktutredning är en obruten ämbetsbeviskedja som täcker den avlidnes liv från 15 års ålder till dödsfallet. Den visar alla äktenskap, barn och andra anteckningar i befolkningsregistren, och därmed alla arvingar.
Släktutredningen är en obligatorisk bilaga till bouppteckningsinstrumentet enligt ärvdabalken 20 kap. 5 § (ÄB 20:5). Utan den kan bouppteckningen inte lämnas in till Skatteförvaltningen och arvsbeskattningen kan inte verkställas. Att beställa släktutredningen är ofta det mest tidskrävande momentet i bouppteckningen, eftersom ämbetsbevis i regel behövs från flera myndigheter.
Släktutredning själv eller via proffs?
En ärlig jämförelse av båda alternativen: vad det innebär att göra det själv, när det lönar sig att anlita hjälp och vilka risker som finns med respektive val.
Läs hela artikeln →MBR, ELF, Riksarkivet — varifrån beställs släktutredningen?
Rätt registerförare beror på var den avlidne tillhört under sitt liv. En tydlig guide för varje situation.
Läs hela artikeln →Leveranstider för släktutredning 2026
ELF levererar inom 2–3 veckor, MBR inom 2–6 veckor. Realistiska leveranstider från alla myndigheter och tips för att hålla tidtabellen.
Läs hela artikeln →Vilka handlingar behövs?
Till bouppteckningen behövs flera olika handlingar. Den viktigaste är släktutredningen, men dessutom behövs levnadsintyg för arvingar och efterlevande make, den avlidnes förmögenhetsuppgifter från banker och försäkringsbolag, eventuellt testamente och äktenskapsförord samt uppgifter om skulder.
Att samla handlingarna är ofta det mest arbetskrävande momentet i bouppteckningen, särskilt när ämbetsbevis behövs från flera myndigheter och förmögenhetsuppgifter från flera banker.
Vilka handlingar behövs till bouppteckningen?
Komplett lista över handlingar: släktutredning, ämbetsbevis, levnadsintyg. Varifrån beställs var och en och varför.
Läs hela artikeln →Arvsskatt 2026
Arvsskatt betalas på egendom som ärvts efter den avlidne. Från och med ingången av 2026 höjdes den skattefria gränsen från 20 000 euro till 30 000 euro. Det innebär att ingen skatt betalas på arvsandelar under 30 000 euro.
Skatten beräknas progressivt utifrån skatteklass. Skatteklass I omfattar närstående (make, barn, föräldrar) och skatteklass II övriga (syskon, vänner). I skatteklass I är skattesatsen 7–19 %, i skatteklass II 19–33 %.
Den efterlevande maken får ett makeavdrag på 90 000 euro, och en arvinge under 18 år ett minderårighetsavdrag på 60 000 euro.
Skatteförvaltningen beräknar arvsskatten utifrån bouppteckningsinstrumentet. Bouppteckningen utgör alltså grunden för beskattningen. Utan bouppteckning kan beskattningen inte verkställas.
Arvsskatt 2026 — skatteklasser, skala och kalkylator
Skatteskala, skatteklasserna I och II, avdrag, praktiska exempel och en interaktiv arvsskattekalkylator.
Läs hela artikeln och använd kalkylatorn →Kostnader för bouppteckning
Den totala kostnaden för bouppteckningen består av flera delar: förrättningen av bouppteckningen (arvode till gode mannen eller eget arbete), anskaffning av släktutredningen samt myndighetsavgifter. Samtliga bouppteckningskostnader är avdragsgilla vid arvsbeskattningen och ersättningsbara från dödsboets tillgångar.
Vad kostar en släktutredning 2026?
Serviceavgift 79 €. Öppen specificering av myndighetsavgifter och varför det slutliga priset inte kan anges i förväg.
Läs hela artikeln →Varifrån beställs handlingarna?
Ämbetsbevisen för släktutredningen beställs från olika myndigheter beroende på var den avlidne tillhört under sitt liv. Uppgifter om medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan fås från ELF:s centralregister, uppgifter om personer som tillhört befolkningsregistret fås från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MBR), uppgifter om medlemmar i den ortodoxa kyrkan beställs direkt från Ortodoxa kyrkan i Finland, och uppgifter som finns i gammalt format eller gäller avträdda områden (t.ex. Karelen) fås från Riksarkivet.
I praktiken behövs ofta ämbetsbevis från fler än en myndighet. Till exempel behöver en person som utträtt ur kyrkan bevis från både ELF och MBR.
Vanliga frågor om bouppteckning
Vi tar hand om dokumenten, så ni kan fokusera på det väsentliga
Det finns mycket att tänka på vid en bouppteckning. Vi beställer alla nödvändiga ämbetsbevis och släktutredningar, kontrollerar helheten och levererar allt färdigt. En sak mindre att oroa sig för.
Beställ släktutredning — 79 €