Bouppteckning: tidsfrister, handlingar och kostnader
Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Den kräver en släktutredning, utredning av arvingarna och sammanställning av förmögenhetsuppgifter.
Vad är en bouppteckning?
Bouppteckning är en lagstadgad förrättning där den avlidnes tillgångar, skulder och arvingar kartläggs. Förrättningen dokumenteras i ett bouppteckningsinstrument.
Bouppteckning ska förrättas efter varje person som varit bosatt i Finland, oberoende av boets storlek. Även om boet är skuldsatt är bouppteckning obligatorisk. Skyldigheten att ordna bouppteckningen ligger hos den delägare som har hand om boets egendom (ÄB 20:2).
Bouppteckningsinstrumentet är: en förmögenhetsförteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, en förteckning över alla delägare och arvingar, grunden för arvsbeskattningen (lämnas in till Skatteförvaltningen), och ett rättsligt dokument som behövs hos banker, Lantmäteriverket och andra myndigheter.
Tidsplan: 3 månader från dödsfallet
Enligt ärvdabalken kapitel 20 § 1 ska bouppteckningen förrättas inom tre månader från dödsfallet. Bouppteckningsinstrumentet ska därefter lämnas in till Skatteförvaltningen inom en månad efter bouppteckningen (ArvsskL 29 §).
I praktiken innebär tidsplanen att anskaffningen av släktutredningen och andra handlingar bör påbörjas omedelbart, eftersom myndigheternas handläggningstider varierar från en vecka till flera månader.
Förseningar medför avgifter. Om bouppteckningsinstrumentet lämnas in högst 60 dagar för sent, påförs en fast förseningsavgift på 50 euro för fysiska personer och 100 euro för samfund per bouppteckning, men ingen skatteförhöjning (ArvsskL 36 b §). Om förseningen överstiger 60 dagar, kan Skatteförvaltningen i stället påföra en skatteförhöjning som i regel är 10 % av den ökade skatten (ArvsskL 36 §, 36 a §); minimibeloppet för fysiska personer är 75 euro. Förlängd tid kan sökas hos Skatteförvaltningen i MinSkatt innan den ursprungliga tidsfristen löper ut, till exempel om släktutredningen försenas på grund av myndigheternas handläggningstider.
Dödsboets delägare
Dödsboets delägare är enligt ärvdabalken kapitel 18 § 1 den avlidnes arvingar, mottagare av universellt testamente (generaltestamente) samt den efterlevande maken fram till dess att avvittring förrättats. Delägarna förvaltar boet gemensamt, och beslut som rör boets egendom kräver i regel samtliga delägares samtycke.
Dödsboets delägare: vilka är de och vilka rättigheter har de?
Arvsordning, efterlevande makens rättigheter, testamentstagares ställning, samförvaltningens regler och beslutsfattande.
Läs hela artikeln →Släktutredning: obligatorisk bilaga
En släktutredning är en obruten ämbetsbeviskedja som täcker den avlidnes liv från 15 års ålder till dödsfallet. Den visar alla äktenskap, barn och andra anteckningar i befolkningsregistren, och därmed alla arvingar.
Enligt ärvdabalken 20 kap. 5 § (ÄB 20:5) ska till bouppteckningsinstrumentet fogas ett utdrag ur kyrkbok eller motsvarande register som visar den efterlevande maken och arvingarna. Släktutredningen är i praktiken denna bilaga. Utan den kan delägarna inte fastställas vid förrättningen, och den behövs också bland annat hos banker och för MDB:s fastställande av delägaruppgifterna i bouppteckningsinstrumentet. Till det instrument som lämnas in till Skatteförvaltningen behöver ämbetsbevisen däremot inte bifogas.
Släktutredning själv eller via proffs?
En jämförelse av båda alternativen: vad det innebär att göra det själv, när det lönar sig att anlita hjälp och vilka risker som finns med respektive val.
Läs hela artikeln →MDB, ELF, Riksarkivet: varifrån beställs släktutredningen?
Rätt registerförare beror på var den avlidne tillhört under sitt liv. En tydlig guide för varje situation.
Läs hela artikeln →Leveranstider för släktutredning 2026
ELF levererar inom 2–3 veckor, MDB inom 2–6 veckor. Realistiska leveranstider från alla myndigheter och tips för att hålla tidtabellen.
Läs hela artikeln →Vilka handlingar behövs?
Den centrala handlingen är släktutredningen, men dessutom behövs levnadsintyg för arvingar och efterlevande make, den avlidnes förmögenhetsuppgifter från banker och försäkringsbolag, eventuellt testamente och äktenskapsförord samt uppgifter om skulder och begravningskostnader.
Att samla handlingarna är ofta det mest arbetskrävande momentet i bouppteckningen, särskilt när förmögenhetsuppgifter behövs från flera banker.
Vilka handlingar behövs till bouppteckningen?
Lista över handlingar: släktutredning, ämbetsbevis, levnadsintyg. Varifrån beställs var och en och varför.
Läs hela artikeln →Arvsskatt 2026
Arvsskatt betalas på egendom som ärvts efter den avlidne. Från och med ingången av 2026 höjdes den skattefria gränsen från 20 000 euro till 30 000 euro. Det innebär att ingen skatt betalas på arvsandelar under 30 000 euro.
Skatten beräknas progressivt utifrån skatteklass. Skatteklass I omfattar närstående (make, barn, föräldrar) och skatteklass II övriga (syskon, vänner). I skatteklass I är skattesatsen 7–19 %, i skatteklass II 19–33 %.
Den efterlevande maken får ett makeavdrag på 90 000 euro, och en arvinge under 18 år ett minderårighetsavdrag på 60 000 euro.
Det skattefria värdet på sedvanligt bohag är 7 500 euro (fr.o.m. 1.1.2026, tidigare 4 000 €). Bohag som understiger detta värde behöver inte specificeras i bouppteckningsinstrumentet.
Skatteförvaltningen beräknar arvsskatten utifrån bouppteckningsinstrumentet.
Arvsskatt 2026: skatteklasser, skala och kalkylator
Skatteskala, skatteklasserna I och II, avdrag, praktiska exempel och en interaktiv arvsskattekalkylator.
Läs hela artikeln och använd kalkylatorn →Kostnader för bouppteckning
Den totala kostnaden för bouppteckningen består av flera delar: förrättningen av bouppteckningen (arvode till gode mannen eller eget arbete), anskaffning av släktutredningen samt myndighetsavgifter. Samtliga bouppteckningskostnader är avdragsgilla vid arvsbeskattningen och ersättningsbara från dödsboets tillgångar.
Vad kostar en släktutredning 2026?
Serviceavgift från 79 €. Öppen specificering av myndighetsavgifter och varför det slutliga priset inte kan anges i förväg.
Läs hela artikeln →Varifrån beställs handlingarna?
Ämbetsbevisen för släktutredningen beställs från olika myndigheter beroende på var den avlidne tillhört under sitt liv. Uppgifter om medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan fås från ELF:s centralregister, uppgifter om personer som tillhört befolkningsregistret fås från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB), uppgifter om medlemmar i den ortodoxa kyrkan beställs direkt från Ortodoxa kyrkan i Finland, och uppgifter som finns i gammalt format eller gäller avträdda områden (t.ex. Karelen) fås från Riksarkivet i Finland.
I praktiken behövs ofta ämbetsbevis från fler än en myndighet. Till exempel behöver en person som utträtt ur kyrkan bevis från både ELF och MDB. Om den avlidne har bott i Sverige beställs uppgifterna för tiden efter 1.7.1991 från svenska Skatteverket och för tiden före det från Riksarkivet i Sverige.