Släktutredning för bouppteckning

Vad är en släktutredning?

En släktutredning består av flera ämbetsbevis som tillsammans bildar en obruten kedja från den avlidnes 15-årsdag till dödsdagen. Av ämbetsbevisen framgår alla uppgifter i befolkningsregistret: bostadsorter, äktenskap, barn och övriga registrerade händelser.

I praktiken består släktutredningen vanligtvis av flera separata ämbetsbevis (i enkla fall 3–5 stycken, men antalet varierar från fall till fall) där varje bevis täcker en viss tidsperiod hos en viss myndighet. Ställda i ordning ska bevisen bilda en sammanhängande kedja utan tidsluckor. Antalet bevis beror på hur många olika registerförare personen tillhört under sin livstid.

Varför behövs släktutredningen för bouppteckning?

Enligt ärvdabalkens 20 kap. 5 § ska till bouppteckningen fogas ett utdrag ur kyrkobok eller motsvarande register, av vilket den efterlevande maken och arvingarna framgår. I praktiken innebär detta en släktutredning över den avlidne. Släktutredningens uppgift är att obestridligt visa vilka som är den avlidnes arvingar. Utan den kan man inte med säkerhet konstatera att det inte finns okända arvingar.

Utan släktutredning kan bouppteckningen inte lämnas in till Skatteförvaltningen, och arvsbeskattningen kan inte verkställas. Bouppteckningen behövs också vid bankärenden, fastighetsaffärer och många andra åtgärder som rör dödsboet.

Varifrån beställer man en släktutredning?

Ämbetsbevis för släktutredningen beställs från olika myndigheter beroende på vilket register personen tillhört under sitt liv. I regel är registerförarna:

• Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) hanterar uppgifter om personer som tillhört det civila befolkningsregistret. I MDB:s register finns också alla registreringar efter 1.10.1999 oavsett religiöst samfund.
• Evangelisk-lutherska kyrkans regionala centralregister innehåller uppgifter från tiden som medlem i kyrkan före 1.10.1999.
• Ortodoxa kyrkan för sitt eget medlemsregister, varifrån bevis behövs för tiden som medlem i en ortodox församling.
• Riksarkivet i Finland förvarar de äldsta befolkningsregistren, framför allt för personer från avträdda områden (t.ex. Karelen) och för kyrkböcker som är över ca 100 år gamla.
• Utländska myndigheter behövs om den avlidne bott utomlands. Då behövs ett motsvarande intyg från det landets myndighet.

Komplexiteten beror på att de flesta människor under sitt liv tillhört mer än ett register. Till exempel behöver en person som döpts i lutherska kyrkan och utträtt som vuxen ämbetsbevis från både kyrkan och MDB.

Vad kostar en släktutredning?

När du beställer ämbetsbevisen direkt från myndigheterna betalar du enbart myndighetsavgifter. Ett enskilt ämbetsbevis kostar vanligtvis cirka 40–85 € beroende på registerförare och bevisets omfattning. I ett enkelt fall (den avlidne har levande barn, 3–5 bevis) blir de sammanlagda myndighetsavgifterna ungefär 120–250 €, medan ett barnlöst och ogift dödsbo (10–30 bevis) kan kosta cirka 400–800 €.

Att beställa själv förutsätter att du vet vilken myndighet som ansvarar för vilken period, och att du kan kontrollera kedjans obrutenhet. Anlitar du en beställningstjänst tillkommer tjänstens serviceavgift utöver myndighetsavgifterna.

Kostnaderna för släktutredningen, inklusive ämbetsbevisen, kan i regel beaktas som dödsboets kostnader. Den exakta skattemässiga behandlingen lönar det sig att kontrollera med Skatteförvaltningen eller den som förrättar bouppteckningen.

Hur lång tid tar det?

Handläggningstiden för ett enskilt ämbetsbevis är vanligtvis 2 till 5 veckor beroende på myndighet. Myndigheternas handläggningstider är desamma oavsett vem som beställer bevisen. När alla beställningar görs på en gång bestäms den totala tiden av den myndighet som har längst handläggningstid, i praktiken vanligtvis några veckor beroende på den avlidnes livshistorik och antalet bevis som behövs.

Eftersom bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet (ÄB 20:1 §) lönar det sig att börja skaffa släktutredningen utan dröjsmål. Vid behov kan man ansöka om förlängd tid hos Skatteförvaltningen.

För vem behövs släktutredning?

Släktutredning behövs inte alltid bara för den avlidne. Vid bouppteckning kan följande personers släktutredningar krävas:

• Den avlidne alltid. Detta är en obligatorisk bilaga till bouppteckningen, och den ska täcka perioden från 15 års ålder till dödsdagen.
• Den efterlevande maken för äktenskapstiden, om den avlidne hade en make.
• En avliden arvinge, om någon av den avlidnes arvingar har dött före den avlidne eller före bouppteckningens förrättande. Då inträder den avlidna arvingens arvingar (ställföreträdande arvingar) i dennes ställe.
• En person som avstått från arv, om arvsavsägelsen sträcker sig till de ställföreträdande arvingarna.

Släktutredning eller ämbetsbevis?

Termerna blandas ofta ihop, men det finns en tydlig skillnad:

• Ämbetsbevis är ett enskilt intyg som en viss myndighet utfärdar för en viss tidsperiod.
• Släktutredning är helheten som består av flera ämbetsbevis och som täcker personens hela liv från 15 år till döden som en obruten kedja.

För bouppteckning behövs just den fullständiga släktutredningen. Ett enskilt ämbetsbevis räcker inte, om inte personen råkat tillhöra samma register hela livet.

När är släktutredningen tillräcklig?

Den avlidnes släktutredning är tillräcklig när den uppfyller tre villkor:

1. Obruten kedja från 15 års ålder till dödsdagen. Varje tidsperiod ska vara täckt av ett ämbetsbevis utan tidsluckor.
2. Alla registerförare ska vara täckta. Om personen tillhört flera register (t.ex. både församling och civilregister) behövs bevis från var och en.
3. Bevisen ska vara av rätt typ. Ett vanligt adressintyg eller medlemsintyg räcker inte. Ämbetsbeviset måste innehålla uppgifter om familjeförändringar (äktenskap, barn), inte bara bostadsort.

Enbart den avlidnes obrutna kedja räcker dock inte för bouppteckningen. Släktutredningen visar den avlidnes hela arvingekrets, och varje arvings ställning måste verifieras.

Du behöver även levnadsintyg för levande arvingar, släktutredningar för arvingar som avlidit före den avlidne, intyg om make/maka, och om den avlidne var barnlös, släktutredningar för den avlidnes föräldrar.

En ofullständig dokumenthelhet är den vanligaste orsaken till att bouppteckningen returneras av Skatteförvaltningen för komplettering. Typiska brister är ett saknat ämbetsbevis för en period, fel typ av bevis, ett saknat levnadsintyg för en arvinge, eller att tid utomlands inte täckts.

Släktutredning som beställd tjänst

Släktutredningen kan också beställas som en helhet från Sukuselvitys.fi. Utifrån den avlidnes grunduppgifter utreds vilka ämbetsbevis som behövs för den avlidne, arvingarna, makar och vid behov den avlidnes föräldrar, och bevisen beställs från alla registerförare. Experterna kontrollerar den avlidnes obrutna kedja, delägaruppgifterna och att alla handlingar som behövs för bouppteckning och bankärenden finns med.

Störst nytta gör tjänsten när den avlidne har anknytning till Sverige, när någon arvinge avlidit före den avlidne eller när du är osäker på om dokumenthelheten är komplett. I ett enkelt fall kan du också beställa bevisen själv direkt från myndigheterna.

Serviceavgiften är 79–159 € (inkl. moms) beroende på fallets omfattning: 79 € när den avlidnes bröstarvingar alla är i livet och inget behövs från Sverige, 99 € till exempel när Sverige behövs, någon bröstarvinge avlidit före den avlidne, testamentet har förmånstagare utanför familjen eller någon arvinge avstår från arvet, och 159 € när den avlidne inte har bröstarvingar. Myndighetsavgifterna faktureras separat enligt faktiska kostnader. Du kan avbeställa innan beställningen skickas till myndigheterna.