En av de första frågorna efter ett dödsfall är: vilka ingår i dödsboet? Svaret påverkar allt, från bankärenden till arvskifte. Den här guiden förklarar vilka som är delägare, vad de får besluta och varför släktutredningen är grunden för att utreda dem.
Kort sagt: Dödsboets delägare är arvingarna, de universella testamentstagarna samt den efterlevande maken så länge avvittringen inte förrättats. Om avvittringen redan förrättats eller maken saknar giftorätt till den andres egendom, är maken inte delägare om han eller hon inte är arvinge eller universell testamentstagare. Alla delägare förvaltar dödsboet gemensamt, och åtgärder som inte tål dröjsmål kan vidtas utan allas samtycke. Viktiga beslut kräver dock enhällighet.
Närmast ärver bröstarvingarna, det vill säga barnen, och varje barn får lika stor andel. Om ett barn har avlidit före arvlåtaren träder barnets barn (den avlidnes barnbarn) i dess ställe, och varje gren får lika stor andel. Istadarätten fortsätter obegränsat i nedstigande led.
Den efterlevande maken är delägare så länge avvittringen inte förrättats, oavsett om maken ärver den avlidne eller inte. Om avvittringen redan förrättats eller maken saknar giftorätt till den andres egendom, är maken inte delägare om han eller hon inte är arvinge eller universell testamentstagare.
Makens besittningsrätt: Den efterlevande maken får behålla dödsboets egendom oskiftad i sin besittning om inte en bröstarvinge kräver skifte eller testamentet föreskriver annat. Det gemensamma hemmet och det sedvanliga bohaget lämnas alltid i makens besittning även om bröstarvinge kräver skifte, förutsatt att maken inte har en annan lämplig bostad.
Makens arvsrätt utan bröstarvingar: Om den avlidne var gift och inte efterlämnade bröstarvingar tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Denna rätt gäller dock inte om äktenskapsskillnad var anhängig vid dödsfallet eller om makarna hade ansökt om upplösning av äktenskapet, om det inte finns särskilda omständigheter.
Den som genom testamente tillerkänts hela kvarlåtenskapen, en bestämd andel av den eller allt som återstår (residualtestamente). Arvinge och universell testamentstagare anses vara delägare även när deras rätt är stridig. Legatarie, det vill säga den som fått en specificerad sak eller summa, är inte delägare.
Om bröstarvingar saknas ärver den avlidnes föräldrar, och i deras ställe kan syskon och syskons avkomlingar träda in. Därefter ärver mor- och farföräldrar och deras barn (mostrar, fastrar, morbröder, farbröder) med avkomlingar.
Andra släktingar än de som nämns i lagen, till exempel kusiner, har ingen arvsrätt. Om det inte finns någon arvinge alls tillfaller arvet staten.
En sambo är inte delägare i dödsboet och ärver ingenting utan testamente, oavsett hur länge samboförhållandet varat eller om det finns gemensamma barn. Det är en av de viktigaste skillnaderna mellan samboförhållande och äktenskap.
Obs: En sambo kan dock i vissa fall få understöd ur kvarlåtenskapen om hans eller hennes försörjning försämrats till följd av dödsfallet och understöd behövs för att trygga försörjningen. Vid bedömningen beaktas bl.a. sambons förmögenhet, ålder och förhållandets längd. Understödet är inte arv men är en juridiskt betydelsefull förmögenhetsrättighet.
Den som testamenterats en viss sak eller ett visst belopp är inte delägare. Han eller hon är legatarie vars rätt realiseras vid arvskiftet.
Istadarätten innebär att ett avlidet barns egna barn träder i dess ställe. Kedjan fortsätter obegränsat i nedstigande led. Om en arvinge har lämnat efter sig en familj blir dessa dödsbodelägare, och just därför är släktutredningen så viktig.
Praktisk konsekvens: I ett dödsbo kan det finnas delägare som man inte känner till eller inte har kontaktuppgifter till. Ändå krävs allas samtycke för viktiga beslut. Det är en av de vanligaste orsakerna till förseningar i boutredningen.
Dödsboet är under delägarnas samförvaltning från dödsfallet till arvskiftet. Delägarna företräder dödsboet mot tredje man och för och svarar talan i ärenden som rör boet, alltid gemensamt och enhälligt.
Följande åtgärder kräver samtliga delägares samtycke:
En delägare kan väcka talan i dödsboets intresse på egen hand, utan de övriga delägarnas samtycke. De övriga delägarna ska dock kallas att höras i saken. Delägaren har rätt till ersättning för sina kostnader ur boet om de medel som genom rättegången tillfaller boet räcker till det eller om det annars anses skäligt.
En åtgärd som inte tål dröjsmål kan vidtas utan att samtliga delägares samtycke inhämtas. I praktiken gäller detta:
Delägarna kan avtala om att dödsboet tills vidare eller under en bestämd tid förblir oskiftat till delägarnas gemensamma bästa. Avtal kan dock inte ingås om boet är under boutredningsmanens förvaltning. Om avtalet inte är tidsbegränsat kan varje delägare säga upp det när som helst, och avtalet upphör tre månader efter uppsägningen om inte annat avtalats.
Vanligtvis ger delägarna en person fullmakt att sköta dödsboets ärenden. Banker godkänner en specificerad fullmakt som samtliga delägare undertecknar. Det är det smidigaste sättet att sköta ärendena när delägarna bor på olika orter eller utomlands.
Att utreda delägarna är släktutredningens uppgift. Släktutredningen är en kedja av ämbetsbevis som täcker hela den avlidnes livstid och visar alla arvingar. Den är:
Banken lämnar inte ut uppgifter om dödsboets tillgångar utan släktutredning. Detsamma gäller andra myndigheter och register varifrån boets uppgifter behövs.
Praktisk tumregel: Släktutredning = lista över alla delägare. Utan släktutredning vet man inte vems samtycke som behövs för att sköta ärendena.
En minderårig företräds av en intressebevakare, vanligtvis en vårdnadshavare. Om vårdnadshavaren själv är delägare i dödsboet behövs på grund av jäv en ställföreträdande intressebevakare, som MBR (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) förordnar på ansökan.
För viktiga rättshandlingar på en minderårig delägares vägnar, såsom avsägelse av arv eller försäljning av fastighet, krävs alltid tillstånd av förmyndarmyndigheten (MBR). Om en omyndig saknar intressebevakare ska den som har boet i sin besittning anmäla detta till förmyndarmyndigheten.
Om en delägare avlider innan boet skiftats övergår hans eller hennes andel till det egna dödsboet, det vill säga hans eller hennes arvingar träder i delägarens ställe. Delägarkretsen kan växa avsevärt, vilket försvårar förvaltningen och skiftet. Det är ett skäl att eftersträva skifte inom rimlig tid.
Det smidigaste sättet att gå vidare är ett gemensamt avtal om hur boet förvaltas och när det skiftas. Om tvist uppstår kan tingsrätten förordna förrättningsmän. Lagen skiljer mellan två roller:
Att anlita förrättningsmän är kostsamt och fördröjer processen. Att komma överens är alltid det primära alternativet.
En delägare ansvarar inte personligen för den avlidnes skulder. Ansvaret bärs av dödsboet upp till boets tillgångar. Personligt ansvar kan uppstå om:
Arvskifte bör inte förrättas mot en delägares förbud innan bouppteckning förrättats och skulderna betalats eller tryggats. Över skiftet upprättas ett skiftesdokument som delägarna eller skiftesmannen undertecknar.
Vi beställer alla ämbetsbevis som identifierar dödsboets delägare och säkerställer att ingens handlingar saknas.
Beställ släktutredning — 79 €