Guide · Bouppteckning

Vilka handlingar behövs till bouppteckningen?
Komplett guide 2026

Till bouppteckningen behövs flera handlingar: släktutredning, personbevis, testamente, äktenskapsförord samt uppgifter om tillgångar och skulder. I denna guide går vi igenom varje handling: varifrån den beställs, varför den behövs och vad lagen exakt kräver.

Uppdaterad mars 2026 · Lästid ca 6 minuter

Bouppteckning i korthet — vad är det och när ska den förrättas?

Vid bouppteckningsförrättningen upprättas en bouppteckning som sammanställer uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder samt arvingar. Bouppteckningen är både en skattedeklaration och en handling som behövs för att sköta många ärenden, till exempel hos banken och olika myndigheter.

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet. Förlängd tid kan sökas hos Skatteförvaltningen av motiverat skäl. Bouppteckning ska alltid upprättas, även om den avlidne inte efterlämnade egendom eller om det bara finns skulder. När skulderna är antecknade i bouppteckningen ansvarar arvingarna inte för dem.

Handlingar som behövs till bouppteckningen — komplett lista

Enligt ärvdabalken ska bouppteckningen innehålla registerutdrag som visar arvingarna, samt eventuellt testamente och äktenskapsförord. I praktiken behövs följande handlingar till bouppteckningen:

Handlingar som behövs till bouppteckningen:

  • Släktutredning för den avlidne (personbeviskedja)
  • Personbevis eller levnadsintyg för levande arvingar vid behov
  • Släktutredning för arvingar som avlidit före den döde (för att utreda istadarätt)
  • Släktutredning för den avlidnes föräldrar, om den avlidne är barnlös
  • Testamente (om sådant upprättats)
  • Äktenskapsförord (om sådant upprättats)
  • Uppgifter om tillgångar och skulder på dödsdagen

Släktutredningen — varför är den svårast att skaffa?

En släktutredning är inte en enskild handling, utan en helhet bestående av personbevis. I praktiken innebär detta en obruten personbeviskedja under hela den tid den avlidne har varit registrerad som egen enhet i befolkningsregistret, typiskt från ungefär 15 års ålder till dödsdagen. Redan en saknad tidsperiod innebär en bristfällig personbeviskedja, som uppdagas senast vid bouppteckningsförrättningen eller hos banken.

Det avgörande är vilka register den avlidne tillhört under sin livstid. Om den avlidne både varit kyrkotillhörig och senare utträtt ur kyrkan behövs intyg från båda registerförarna. Antalet bostadsorter påverkar däremot inte antalet beställningar: exempelvis levererar evangelisk-lutherska kyrkan alla uppgifter i en enda beställning oavsett hur många församlingar personen varit inskriven i.

Varifrån beställs släktutredningen?

Rätt registerförare beror på vilket register den avlidne tillhört under respektive tidsperiod:

Levnadsintyg — när behövs det?

Före bouppteckningen bör man i god tid begära släktutredning från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller personbevis från församlingen, samt levnadsintyg från MBR vid behov.

Levnadsintyg behövs för en levande arvinge när dennes existens inte framgår av den avlidnes släktutredning, till exempel när arvingen bor på en annan ort eller utträtt ur kyrkan.

Istadarätt — varför behövs släktutredning för arvingar som avlidit före den döde?

Om ett barn har avlidit går arvet till barnbarnen och därefter till barnbarnens barn. Denna princip om istadarätt innebär att kretsen av dödsbodelägare kan vara vidare än man först tänker.

Om den avlidnes barn har dött före den avlidne, måste det utredas om det barn som avled före den avlidne själv har efterlämnat ättlingar som träder i dess ställe. För detta behövs en egen släktutredning även för den arvinge som avlidit före den döde.

Släktutredning för barnlös avliden — utredning av föräldrar och syskon

Om den avlidne inte har barn ärver den efterlevande maken/makan eller den avlidnes närmaste släktingar. Om båda föräldrarna har avlidit går arvet till syskonen och därefter till syskonens barn.

Om ingen av föräldrarna lever ärver syskonen. Syskonens barn eller barnbarn träder i stället för de syskon som inte längre lever.

I en barnlös avlidens släktutredning ska alltså även den avlidnes föräldrars släktutredning ingå, för att samtliga syskon som är arvingar och deras ättlingar ska kunna fastställas.

Vad ska bifogas bouppteckningen — och vad behövs inte?

Ska bifogas bouppteckningen (Skatteförvaltningen):

Till bouppteckningen bifogas testamente och äktenskapsförord, arvskifteshandling om arvskifte redan förrättats, samt avvittringsinstrument eller arvskifteshandling om den avlidnes make/maka avlidit tidigare och avvittring har förrättats.

Behöver INTE bifogas bouppteckningen (Skatteförvaltningen):

Till bouppteckningen behöver inte bifogas saldobevis för insättningar, verifikationer för dödsboets kostnader, släktutredning dvs. personbevis, eller kopia av någon annan bouppteckning.

Viktig praktisk precision: Släktutredningen är nödvändig för att förrätta bouppteckningen och fastställa delägarkretsen, men den behöver inte bifogas bouppteckningen som lämnas till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen kan begära kompletterande uppgifter vid behov.

Lämna bara kopior av handlingarna till Skatteförvaltningen. Förvara originalen själv.

Vad ska bouppteckningen innehålla?

I bouppteckningen ska anges tid och plats för förrättningen, den avlidnes fullständiga uppgifter (namn, yrke, hemort, födelse- och dödsdag), samtliga delägares namn, hemorter och släktskapsförhållande till den avlidne. För minderåriga ska även födelsedagar anges. Varje arvinge ska nämnas, även om denne inte erhåller någon egendom ur boet.

Tillgångar och skulder antecknas sådana de var på dödsdagen, och tillgångarnas värde ska anges. Bouppteckningen är även en skattedeklaration utifrån vilken arvsskatten beräknas för varje arvinge.

Inlämnande av bouppteckningen till Skatteförvaltningen

Bouppteckningen ska lämnas till Skatteförvaltningen inom 1 månad efter bouppteckningen.

Förlängd tid för att förrätta bouppteckningen kan sökas inom 3 månader efter dödsfallet. Förlängning beviljas bara av motiverat skäl. Om du beviljas förlängd tid för bouppteckningen ska bouppteckningen ändå skickas till Skatteförvaltningen inom 1 månad efter förrättningen.

Praktisk checklista — tidsplanering

Med hänsyn till att myndigheternas handläggningstider kan uppgå till flera veckor och att beställningarna vanligen är flera, lämnar tremånadersfristen mycket lite utrymme för förseningar. Rekommenderad ordning:

  1. Beställ släktutredningar och personbevis omedelbart efter dödsfallet
  2. Utred om testamente och äktenskapsförord finns
  3. Samla uppgifter om tillgångar och skulder på dödsdagen
  4. Förrätta bouppteckningen inom tre månader efter dödsfallet
  5. Skicka bouppteckningen till Skatteförvaltningen inom 1 månad efter förrättningen

Vanliga frågor

Ja. Släktutredningen är en obligatorisk bilaga till bouppteckningen som visar den avlidnes arvingar. Utan den kan bouppteckningen inte förrättas.
Nej. Ett enskilt personbevis täcker bara en tidsperiod. Bouppteckningen kräver den avlidnes obrutna släktutredning från 15 års ålder till dödsdagen, men även levnadsintyg för levande arvingar, släktutredningar för avlidna arvingar, samt vid behov intyg om make/maka och den avlidnes föräldrar.
Inte nödvändigtvis. Om det framgår av den avlidnes släktutredning att arvingen lever behövs inget separat intyg. Separat levnadsintyg behövs om arvingen bor på en annan ort eller utträtt ur kyrkan.
Nej. Släktutredningen är nödvändig för att förrätta bouppteckningen och fastställa delägarkretsen, men den behöver inte bifogas bouppteckningen som lämnas till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen kan begära kompletterande uppgifter vid behov.

Vi utreder vilka intyg ni behöver

Varje situation är unik. Vi utreder vilka ämbetsbevis just er situation kräver, beställer dem från alla myndigheter och kontrollerar helheten.

Beställ släktutredning — 79 €